NYHOLMSBERG – hembygdspark med anor

En solig augustikväll sjöd åter hembygdsparken på Nyholmsberg av liv och rörelse. Det var dags för en ordentlig ansiktslyftning. Ett allmänt upprop manade till en gedigen arbetsinsats av intresserade medlemmar.

På grund av Coronapandemi och Covid19 har många offentliga arrangemang ställts in detta år. Så gäller även för Sandsjö Hembygdsförening. Följden har blivit att skötseln av parkens grönområden har legat för fäfot och krävde en ordentlig arbetsinsats. Därför lät föreningen publicera ett upprop på Hemsidan och folk slöt upp som i fornstora dar.
Berget ljöd av röjsågarnas smattrande musik och i släptåg på dess skörd följde, som sig bör, räfserskor. Med skarp och nyslipad röjbila kapades björk-, ek- och aspsly.

Först på plats var Niklas Gustafsson, Leif Nilsson, Magnus Rydholm och Anders Lagerqvist och därefter droppade folk in efterhand och tog plats i leden. Under energiskt arbete slet man sig fram genom den nästan obanade terrängen och Niklas hade allt sjå i världen för att hinna leta avstjälpningsplatser där han körde fram och tillbaka med en stor skottkärra. Under Wallinstorpet hade en grävling gjort sig rejält hemmastadd och spåren var både djupa och tydliga.

Den långa och branta trappan rensades på ogräs och kottar räfsades bort samtidigt som den bredvidliggande äldre uppfarten rensades från gräs och sly av Leif. Ingrid drog ris och räknade ut att hon tillryggalagt sammanlagt 3,5 km upp och ner för backen. Bengt-Johnny "Binnen" gick med sin handbila, trots nyligen gjord höftoperation, och slyade framför soldattorpet. Jan Andersson röjde hela huvudinfarten och fru Gull-Britt slyade och stamkvistade väster och norr om scenen-
Ordförande Greger Phalén gick med räfsa i handen och kontrollerade arbetena och samtalade om parken och dess vård. Karin Salander och Lina Isaksson var trogna räfserskor och hade dessutom satt igång Fredrik Ragnar med att hjälpa Ingrid att dra ris. Anders Lagerqvist arbetade oupphörligt för att frilägga scenfronten samt parkeringsplatsen väster om den. Efter att ha kört med grästrimmer fick undertecknad övergå till att dokumentera denna kväll via en fotoinsats.

- Klockan sju är det fika vid Soldattorpet! meddelade Niklas. Det är Inger Pettersson som bjuder på dricka, kaffe och tilltugg.

Svetta och ganska möra i kroppen samlades "skördegänget", stolar plockades fram och man inordnade sig för ett gruppfoto.
- Jag tackar er alla för att ni har ställt upp här i kväll, inledde Greger med. Det är ett verkligen gediget arbete vi har utfört på ganska kort tid. Det visar att gemensamt kan vi åstadkomma stordåd! Låt oss fortsätta att samlas och hjälpas åt även i andra arbetsinsatser!
Nu är det dessutom meningen att vi ska diskutera lite grand om hur vi kan gå vidare med Hembygdsparken och dess mål och mening. Jag släpper ordet fritt.

- Jag tycker att vi absolut ska ta till vara den park vi har och efter den kompetens och kunnande som föreningen besitter försöka göra den mer tillgänglig för allmänheten. Bland annat så måste folk kunna besöka parken själva och ändå få en god behållning av dess läge, omgivningar och innehåll. Vi måste göra berättande textskylt vid varje huskropp och kanske också framställa en kort filmsnutt med husets historia och innehåll. Detta är fullt möjligt att genomföra och till det anser jag att vi har egna resurser, resonerar Magnus.
- För min del anser jag att vi måste knyta skolans verksamhet till vår vackra park. De läser om sin hembygd, vi gör besök i skolan och de har tidigare kunnat göra ett platsbesök både på Hembygdens Hus och på Hembygdsparken. Detta måste vi skaffa personal till som kan ta hand om och guida ungdomarna på plats, göra upp ett program i samråd med lärarna och sen ha aktiviteter på plats. Till detta knyts också Bodaforsgruppens arbete för att iordningsställa en g/c-väg från Bodafors till Nyholm, fyller Rolf-Krister i.
- Vi måste fånga upp den nya generationen och göra detta till en mötesplats som är befogad om man ser till vilka evenemang, som har centraliserats till Torget i Bodafors. Jag tror att man skulle kunna tänka sig att ordna övernattning här ute för eleverna och anspela på livet som exempelvis knektfamiljen levde, soldattorpet, aktuell mat och redskap. Dessutom är området idealiskt för allehanda lekar, menar Karin.
- Jag minns Nyholmsberg, som en mötesplats för oss ungdomar, berättar Bengt-Johnny. Här fanns ett café, som hade öppet hela sommaren och här ordnades en mängd tillställningar.
- För min del låg jag väl i barnvagn första gången jag var här, säger Greger, farsan och morsan var starkt engagerad i parken och själv har jag spelat med både "Lång-Erik" och "Einar på Kullen".
- Vi måste, tror jag, vända oss mot en skara besökare, som inte vet någonting om den här platsen. De har aldrig varit här och har inga traditioner, som många av er andra har. Frågan är hur vi skall väcka intresse och klara av detta?
- Jag anser att vi kan börja så smått och ta en liten sak i taget. Det första är att få ut folk hit för ett besök. Vi måste hjälpas åt så att det inte blir att det står och faller med en persons engagemang bara, inskjuter Magnus.
- Inom Samhällsföreningen har vi så många arrangemang att det vore tacksamt om Hembygdsföreningen tog över t.ex. Nationaldagsfirandet.
- Det är ju väl etablerat på Torget på förmiddagen och först på kvällen sjunger kyrkokören på Nyholmsberg. På Torget konserterar ju Bodafors Hornmusikkår.
- För de mer genomgripande arbetena med de befintliga byggnaderna tycker jag att vi måste få tag på någon som kan hjälpa oss att söka pengar för underhåll. Det klarar vi inte själva utan här är det nog tvunget att söka specialisthjälp, tillfogar Magnus.

Det blev en angenäm sittning i skuggan av det gamla soldattorpet. Alla var på gott humör och gladdes över att ha fått gjort så mycket och att den gemensamma insatsen kunde göras, trots pandemitider. Alla var också överens om att man är tvungen att göra en ny insats till våren och att betydligt större områden bör buskas ut. Till exempel är den naturliga teatern, amfiteatern, ner mot Bromanska boden och Wallintorpet helt igenslyad och kan naturligtvis återställas med hjälp av röjsågar och trimmers.
Därefter bör en grupp intresserade ta sig an en kontinuerlig skötsel, vilket innebär att punktinsatserna kan reduceras till två gånger per år.
- Tack ska ni ha allesammans! Tack Inger för fikat! Nu är det dags att avrunda kvällen och vi löste inte alla problem, men det har framkommit en hel del i diskussionen som vi kan ta vidare, avslutade Greger fikapausen med.

Arbetena avslutades, redskapen plockades in och gruppen lämnade i solnedgången en mycket vacker och anrik mötesplats, som förhoppningsvis nu åter har fått liv och kan komma nya generationer till glädje och eftertanke.

Rolf-Krister Bergström