Folkvandring längs Köpmannagatan

- Den förste oktober 1864 öppnades omvärldens portar för den nya orten, Sandsjö Stationssamhälle. Den dagen kom ångloket Prins August tuffande upp i stigningen från Sävsjö och möttes av jublande, men också väldigt förundrade människor. Dessa stod parkerade runt det nybyggda stationshuset, "Palatset i Tassemarkerna". Idag står vi vid samhällets nav "Sandsjö Grindar" platsen där häradsvägen, Kalmar/Jönköping, korsar Södra Stambanan.

På detta sätt inledde Sven Danielsson och Rolf-Krister Bergström sin berättelse om Köpmannagatans historia. Det var Sandsjö Hembygdsförening i samband med Vuxenskolan, som bjudit in till Byavandring i Bodafors.
På 1860-talet fanns endast sex större gårdar i Långaholms rote i Sandsjö socken, men också torp och backstugor. I gården Stolpen, strax väster om järnvägen, huserade Jonas Petter Björnberg, inflyttad byggmästare från Västergötland. Detta var en mångsysslare av rang och hade ett finger med i det mesta som hände.
Björnberg inledde Köpmannagatans byggnation med ett rejält timmerhus. I detta bodde han och hans familj med tre söner. Fru Björnberg bedrev bageri och litet café medan en del av huset hyrdes ut till en handlare Carlsson. Själv bedrev han handel med vagnslaster av sill, kalk, hö och diverse andra varor som han tog hem via den nya järnvägsförbindelsen och sålde på plats.
Genom tiderna har många näringsidkare sedan utnyttjat lokalerna. Sålunda har det varit skomakeri, bryggeri, cykelverkstad och den siste hyresgästen var Olof Fransson, som mellan 1948-58 hade en välkänd firma, Bodafors Cykel & Sport. Efter "Olle Monark" revs timmerbyggnaden och Cityhuset uppfördes av fastighetsbolaget Linden, som också lät riva huset och ersatta det med grönyta.
- I källaren hade Hembygdsföreningen under denna tid sitt arkiv placerat. Då vi upptäckte kraftiga fuktskador på akter och urkunder ansåg vi oss tvungna att flytta dessa samt vår verksamhet till Ekomuséet, omtalar Sven.

- Mitt över gatan byggde handlare Johansson en affär, som övertogs av Granqvist, Bäckstrand och Emil Karlsson för att slutligen drivas under Josefsson och Jonsson i två generationer. Den siste innehavaren Kaj Jonsson var en mycket välkänd profil i samhället.
Byggnaden har dessutom inrymt makarna Beles Herr- och Dam-frisering, Matservering/Café, Knut-Inges Tapetserarverkstad samt Ted och James Sandstedts Antikvariat. Byggnaden revs 1997, berättar Sven och kryddar med lite extra fakta om de olika hyresgästerna samt egna erfarenheter från sin ungdom.

Hagalund är nästa hus att passera och då gläds alla åt att få se dessa två byggnader helt nyrenoverade. Här bodde Vivan och Arvid Karlsson. Arvid dog 1976, men Vivan bodde kvar. Hon hade serverat i husets Café- och Matservering, sytt kläder, sålt pälsar, provat ut och sålt korsetter för Spirella och dessutom tillverkat strykbräden på Bodaforsverken. Åttio år gammal målade hon om köket. Vivan dog 96 år gammal. 1990 hade hon sålt huset för 125.000 kronor. Därefter skiftade huset ägare ett flertal gånger. Nu ägs det av Johan Albertsson, vilken, tillsammans med sin fru Julia, har rustat upp husen till ett pietetsfullt skick.

Vandringen fortsätter och vandrarna flockas kring Rostedts gamla butik och slakteri. Claes Rostedt kom från Bringetofta 1901, hyrde in sig hos Hults väster om järnvägen för att strax därefter bygga sig ett pampigt hus på Köpmannagatan. Han byggde dessutom ett slakteri på gården samt djurstallar. Claes son, Einar, tog över verksamheten och lämnade i sin tur över till sin son Lars-Einar, som fortsatte driften samt byggde helt ny livsmedelsaffär längs Sandsjövägen och lät den gå vidare till sin ättelägg Ulf, som överlät rörelsen till ytterligare en generation, nämligen sonen Anders, som idag med framgång har förnyat sina anfäders affärsidé. Det enda företag på orten som bedrivit i stort sett samma verksamhet under fem generationer.- En häftig brand inträffade i slakteriet, som blev helt övertänt. Detta innehöll även djurstallar, hudar, foder och hästar. Elden slukade hela byggnaden, djur brann inne, men hästarna lyckades man rädda. I en tidningsartikel från denna tiden berättas hur folk tömde alla grävda brunnar i närheten och sedan fick springa med spannar hundratals meter för att försöka rädda de omkringliggande byggnaderna, vilket man lyckades med. Inte minst kvinnorna utförde en heroisk insats vid denna brand, omtalar Rolf-Krister och hänvisar till den ålderstigna tidningsartikeln.

Ångbageriet och "Lille-Karlssons" Hem- och Bosättningsaffär låg i byggnaden mitt emot Rostedts. Frödeberg hette mannen som drev bageriet och på 1970-talet ägde Birgitta och Gilbert Brorsson verksamheten med bageri på gården och Stig Grahn och Kent Ljungberg som bagare. Huset revs 1991.

- Nästa hus är mitt föräldrahem, säger Sven med darr på stämman. Här har jag växt upp och rakt över gatan drev min far, Holger Danielsson, en möbelaffär. Allégatans förlängning fanns då inte utan vår tomt innefattade även gatan.
- Jag bor här bredvid, inskjuter Anders Svensson och berättar hur hans anförvanter först arrenderade tomten och sedermera kunde friköpa den.

Vandringen fortsätter förbi Gustaf Wändals hus. Gustaf, som även byggde en möbelfabrik på den angränsande tomten 1909, efter Storstrejkens svåra tider. Han hade åtta barn. Ett barnbarn till Gustaf, Dagnold blev kvar i Bodafors, gifte sig och drev en rörfirma, vilken två av hans söner, Markus och Mattias, nu driver som Bodafors VVS. Gustav hade också en son som hette Axel Wändal. Han lämnade snickaryrket och blev predikant och sedan en välkänd, och ibland fruktad, lokalredaktör för Smålands Dagblad.

- Vi kan inte gå förbi Bröderna Karlsson Affärshus med stall, uthus, fotoateljé och enorma snickarglädje, basunerar Sven ut i högtalaren. Detta hus byggdes först ute i Holmeskog för att monteras ner och sedan återuppbyggas på plats i Sandsjö Stationssamhälle under tidigt 1900-tal. Bröderna hade också en släkting, Gustava Karlsson, som idkade syateljé och hade en modeaffär i grannhuset där sedan Centralaffären höll till. En av bröderna J.A.G. startade en ny affär i Djupadal, fortsätter Sven sin berättelse.

- Nästa hus har en spännande historia. Bröderna Hägg i Strömslund var båda djupt religiösa och anslutna till den år 1870 nyuppförda Missionskyrkan på Handelsvägen. Troligen uppstod en andlig konflikt mellan bröderna för den ene bröt sig ur gemenskapen tillsammans med ett 15-tal likasinnade. De kallade sig "De syndfria" och försökte skaffa sig en lokal. Denna hittade de i ett fallfärdigt hus i Barkansjö, vilket de monterade ner och reste på den äng som idag är Bodafors torg. Då sedermera torget planerades stod byggnaden i vägen och man fann då på att återigen montera ner det samt flytta det till Köpmannagatan där det byggdes till och så småningom renoverades och blev kyrka för Alliansmissionen. I dag bor Ted Sandstedt med familj här och de har döpt om huset till "Vita Huset", berättar Rolf-Krister.

- Nästan längst upp på Köpmannagatan har det legat två caféer, redovisar Sven, och pekar. Det ena hette Hemgården och var ett riktigt gammeldags café när man så här i efterhand tittar på gamla kort. Miljön hade nästan en internationell prägel. Caféet ägdes av fru M. Ohlsson och kallades också för "Ohlssons Café", "Anebyflickorna" eller "Hjärtbergs Café".

Efter cafétiden flyttade en skoaffär in, driven av Roland, Alf och Börje Sundbäck. Gösta Ljungqvist var också en av delägarna. Affären blev omåttligt populär under namnet Skocentrum. Tyvärr brann byggnaden helt ner, men byggdes upp i nuvarande skick av Börje Sundbäck.

Mitt över Skocentrum reser sig en, i dag, vacker rödtonad byggnad. Det är det omtyckta caféet Bagareboden och strax intill ligger ytterligare en byggnad som har innehållit ett café, nämligen Grahns Café. Det fristående huset byggdes sedan ihop med Sundbergs klädaffär.- Bagareboden har tidigare varit en Konsumaffär, en målerifirma och färgaffär samt ett tryckeri. Barbro och Lars Ewertsson, som innehade Erikssons konditori på Eksjövägen köpte hela huset av Erik Sandberg, renoverade och inredde hela nedervåningen till konditori och bageri samt flyttade själva in på övervåningen. Skocentrum och Bagareboden kompletterade varandra och drog nytta av varandras gäster. Handeln blomstrade, summerar Rolf-Krister.

Sundbergs herr- och damekipering avslutar kvällens vandring. "Sundbergs Hörna" var ett givet riktmärke och en ofta besökt plats där huset tronade med alla sina skyltfönster och en servicevänlig personal med bröderna Sundberg bakom disken. Siste ägaren var Hans Sundberg.

Vandringen har gått längs en gata, som speglar samhällets uppbyggnad som det industrisamhälle det en gång var, Skandinaviens Möbel-Mecka. Folk flyttade in, byggde, utbildade sig och krävde varor och service. På så sätt uppstod Köpmannagatan och dess oerhörda rikedom av tjänster och varuutbud. Ännu finns det personer i livet som minns denna tid och för de som inte minns finns foton och minnen bevarade i Hembygdsarkivet.

Den stora skaran vandrare, över sjuttio stycken, tackade arrangörerna medelst en varm applåd och många fortsatte sedan till Hembygdens Hus för en trevlig pratstund och gemenskap i hembygdens tecken.

Text: Rolf-Krister Bergström
Foto: Magnus Rydholm samt Hembygdsarkivet